Nedan ges en överblick kring hur människor i framför allt Lerums kommun konsumerar mat och hur deras matvanor ser ut. Av genomgången framgår att det har hänt mycket under de senaste 40 åren. Av den anledningen ska jag försöka beskriva hur utvecklingen har sett ut men också hur dagens läge är bland ungdomar på framför allt Lerums gymnasium. Vilka skillnader finns det mellan olika kulturer och matvanor, hur ofta köper ungdomar mat ute idag, och vad köper man?. Vardagen har förändrats för många och det kan också påverka våra matvanor. Det kan vara nya uppfinningar eller normer som lett till en förändring. Det har man sett tecken på inom andra ämnen som fordon och sporter. Matvanor är också intressant att få reda på om det förändrats under en viss tid.
2.1 förklaring av begreppet matvana
Matvanor är ett allmänt begrepp om hur folk i stor utsträckning konsumerar och brukar mat. Med hälsosamma matvanor menas att energi, näringsintag, livsmedelsval och tillagningsformer motsvarar de behov som en människan har. Enligt Livsmedelsverket (2014) är ett sunt näringstillstånd en förutsättning för god hälsa. Alla individer är olika men näring på något sätt är livsviktigt för en människas överlevnad. Måltider är en förutsättning för välbefinnande.
2.2 Risker vid ohälsosamma matvanor
Enligt forskning från världshälsoorganisationen (WHO, 2014) bedöms 80 % av hjärt och kärlsjukdomar, 90% av diabetes typ 2 och 30 % av all cancer bekämpas genom bra matvanor. Vad individen har för rutiner när det gäller mat är viktiga för ens välbefinnande. Procenten man löper om man har ohälsosamma matvanor är stora för sjukdomar och detta är ett bevis på att hälsosamma matvanor är ett tecken på ett gott välbefinnande. Ett för stort energiintag och mindre fysisk aktivitet är två saker som tillsammans skapar sämre välbefinnande och övervikt.
Enligt forskning från Livsmedelsverket (2021) så rankas ohälsosamma matvanor som den näst största faktorn till tidig död efter brukandet av tobak. Det som kan leda till en ohälsosam matvana kan vara att man äter för lite fullkorn, frukt och grönt eller för mycket rött kött. Till exempel äter 9 av 10 svenskar för lite fullkorn och 8 av 10 svenskar äter för lite frukt och grönt.
Enligt sighten doktorn.com (2014) så kan stress även motverkas genom bra och hälsosamma matvanor. Måltider som är väl ihopsatt av proteiner, långsamma kolhydrater och fetter kan ha en lugnande effekt på hjärnan. Detta beskriver också dietisten Mia Troberg-Elonq till Svenska Dagbladet. För att öka serotoninhalten i hjärnan rekommenderar hon därför mycket fullkorn. Serotonin kan man snabbt säga är en molekyl som hjälper kroppen att skicka information i kroppen via nervsystemet.
2.3 Matvanor hos ungdomar med låg socioekonomisk status
Socioekonomisk status bestäms bland annat utifrån utbildning, yrke, inkomst och materiella resurser. Enligt Livsmedelsverket (2016) så leder utbildning och kunskap till en ökad förståelse för hållbara levnadsförhållanden, detta leder lätt till att områden med låg socioekonomisk status har mindre förståelse kring hälsosamma levnadsvanor. Högre socioekonomisk status ger även bättre förutsättningar för att ha en bättre hälsa, boende och andra materiella resurser är ett bra hjälpmedel för en hälsosam livsstil.
I en senare rapport från Livsmedelsverket (2022) visas också att ungdomars kostvanor har försämrats under senare år. Siffrorna för övervikt bland ungdomar i västvärlden har ökat. Vad finns det för anledningar till det, är det skolmaten eller någon annan faktor.
2.4 Frukostens påverkan på skolprestationen
Enligt Veronica Dahlberg, Sofia Näslund och Malin Vikström (2006) påverkar frukosten individens mående väldigt mycket under dagen. Det är väldigt olika från elev till elev hur man lägger upp sin måltid på morgonen. Vissa äter knappt frukost medans vissa äter mycket på morgonen.
Gerhard Nordlunds och Tommy Jacobsons enkät till högstadieungdomar(1997) visar att ungefär 75% av alla elever alltid åt frukost innan skolan, nästan 11% åt frukost några gånger i veckan och 10% av eleverna inte åt någon frukost.
Resultatet av deras undersökning var att eleverna som ofta åt frukost hade i snitt bättre betyg än de som inte åt något innan skoldagen. Av de individerna som inte åt frukost på morgonen så hade 22% av de eleverna svårt att hänga med i skolan. Elever som åt frukost på morgonen kände sig överlag piggare och de hade mindre sällan huvudvärk. Resultatet av denna undersökning var att elever som åt frukost presterade bättre och led av färre bekymmer som huvudvärk och magont i skolan.