Utifrån resultatet som framkommit i denna studie kan några huvudsakliga slutsatser dras. Genom enkätundersökningen har jag fått reda på vad ungdomar på Lerums gymnasium konsumerar och vad man finner är stora faktorer till den troligtvist skedda förändring som skett. Man kan konstatera att frukost är en matvana som verkar påverka människors mående ganska mycket. I tidigare forskning gjord av Dahlberg, Näslund och Vikström (2006) kan läsas att frukosten, om man inte är mån om den eller helt av överger den, kan påverka människans välmående. 13% av ungdomarna på Lerums gymnasium äter aldrig frukost. Det indikerar också att det finns risker att ungdomarnas betyg påverkas av detta, vilket Nordlund och Jacobson (1997) också pekar på. De visar att de som ofta åt frukost hade lite högre betyg i genomsnitt än eleverna som inte åt frukost. Trötthet kan också vara en bidragande faktor till sämre prestationer i skolan.
Enligt forskning från världshälsoorganisationen (WHO, 2014) bedöms 80 % av hjärt och kärlsjukdomar, 90% av diabetes typ 2 och 30 % av all cancer bekämpas genom bra matvanor. Vad individen har för rutiner när det gäller mat är viktiga för ens välbefinnande och riskerna är påtaglig för att sjukdomarna ökar om om vi inte hanterar våra ohälsosamma matvanor. Ett för stort energiintag och mindre fysisk aktivitet är två saker som tillsammans skapar sämre välbefinnande och övervikt. Vad ungdomarna på skolan tror så har snabbmats-konsumtionen ökat och det tyder på att icke hälsosam mat har trätt fram och fått mer ljus på sig. Konsumtionen av snabbmat är hög och det påverkar ungdomars hälsa då det i större fall är mer onyttig mat som förknippas med snabbmatskedjorna. Drygt 36% av svenska föräldrar äter ute på en snabbmatskedja en gång varannan vecka vilket också kan spegla sig i hur ungdomar äter mer snabbmat än förr.
De flesta ungdomar tror att ungdomars matvanor har förändrats till sämre de senaste fyrtio åren och det är något som intresserar mig. Hur kan det ha blivit så? Ungdomar på Lerums Gymnasium tror att det mesta handlar om att det kommit in fler matkulturer in i Sverige. Istället för att äta skolmaten kanske man äter kebab eller hamburgare. Det ungdomarna tror är den största orsaken till en förändrad matvana bland unga är snabbmatskedjorna som blivit allt större. Det är ofta mat som innehåller mycket fett och kolhydrater vilket är bra på ett sätt men för mycket av det kan leda till övervikt och en ohälsosam levnadsvana. Detta kan också ha påverkat andra saker som att man avstår mer frukt och grönt och istället äter hamburgare. Enligt Livsmedelsverket (2021) är det bevisat att vi bör äta mycket frukt och grönt för en sund kostcirkel.
Socioekonomisk status är också något som kan ha en påverkan på förståelsen av vad en bra matvana är för något. Enligt Livsmedelsverket (2016) så bestäms socioekonomisk status utifrån bland annat yrke, inkomst och utbildning. En längre utbildning kan leda till en större förståelse för vad som är rätt och fel. Jag skulle därför haft det mer i åtanke när det gäller de ungdomar som svarat på min enkät. Det kan vara så att det finns en skillnad mellan ungdomar som kommer från en högre socioekonomisk status än de som kommer från en lägre socioekonomisk status. Jag vet inte hur jag kan ta ansvar för det men det är något jag kan ha i åtanke. En lägre socioekonomisk status kan också leda till att man inte har råd att finansiera den mat som i själva verket kan leda till en positiv matvana.
Ungdomarnas mående påverkas ganska starkt beroende på vad de äter. Många av de svarande upplever ofta olika symptomer på en skoldag. Det kan bero på vad man äter men också på hur mycket man sover men också om man är påverkad av stress. Maten har en stor roll i ens mående och det är ganska bevisat. Enligt Nordlunds och Jacobsons enkät till högstadieungdomar (1997) visar att ungdomarna som åt frukost ofta presterade bättre och i snitt hade högra betyg. Av de individerna som inte åt frukost så hade tjugotvå procent svårt att hänga med under en skoldag. Denna studie visar att många påverkas positivt av att ät frukost och det är bevisande att frukosten påverkar prestationer och mående.
Ungdomarna i Lerum har idag också ganska olika matvanor. Det finns stora skillnader i hur många tillagade matvanor ungdomarna äter per dag. En femtedel av de svarande på min enkät äter bara en tillagad måltid per dag. Det väcker en del tankar då jag tror att man inte får in det energiintag som människan behöver för en dag genom bara en tillagad måltid. Den andra sidan av myntet kan vara att en del ungdomar som svarat på min enkät äter för mycket mat. Genom min enkät har jag fått svaret att lite mer en en femtedel äter tre tillagade måltider per dag vilket kan bidra till ett för stort energiintag vilket sedan kan leda till övervikt och sjukdomar.
Det finns ungdomar som bara tänker på vad de äter ibland. Nästan hälften av de svarande på min enkät tänker bara ibland på vad de äter. Över 40 procent tänker bara ibland på vad de får i sig genom maten och det kan också leda till för lågt eller högt energiintag. Ett för lågt eller högt energiintag kan leda till sjukdomar vilket målet är att inte få genom mat. Därför kan detta oroa mig lite. Att en del ungdomar i Lerum idag inte tänker på vad de äter kan leda till konsekvenser som man i efterhand senare kan ångra.